Nu är det här ju min blogg som jag har mest för att jag tycker det är roligt, så om jag nu har snöat in på något så får jag ju skriva hur mycket jag som helst om det. Idag ska jag berätta för er om vilsenhetens epidemiologi. Vi börjar med en liten inflygning:
Jag tror att jag länge varit intresserad av filosofi och existensiella frågor, men inte riktigt hittat min ingång. För flera år sedan så gick jag en filosofikurs på Folkuniversitetet, men då pratade vi mest om vad Sokrates, Platon och Aristoteles snackade om för 2400 år sedan. Det är säkert jätteintressant, men jag lyckades inte bibehålla peppen för ämnet.
2011 hade vi stängt butiken Popshop som jag varit med och drivit tillsammans med mina föräldrar. Jag sökte lite olika jobb, men fick absolut inget! Jag tyckte det var så knäckande, som att jag inte kunde klara mig om det inte var så att mamma och pappa förbarmade sig.
Jag trevade mig fram och testade lite olika tankar och vid ett tillfälle Vindelns Folkhögskola för att ta reda på om deras konstlinje var något för mig. Jag hade på radion och någonstans i närheten av Vindelns centrum så påbörjades en intervju med en forskare som skrivit en avhandling om existensiell hälsa. Hon pratade om att vilsenhet är som en ny slags folksjukdom och att vi behöver sammanhang, riktning, mening och mål i livet för att bota den. Det var som att hon pratade om mig! Jag minns att jag stannade bilen för att lyssna på hennes intervju.
Det blev inte någon konstlinje på Vindelns folkhögskola för min del, men däremot hade jag hittat något annat – min ingång till de här frågorna. Jag beställde Cecilia Melders (för det vara så hon hette, denna makalösa forkare) avhandling Vilsenhetens Epidemiologi. Den var för svår för mig, jag försökte läsa den men inget fastnade. Däremot minns jag tydligt vilket intryck intervjun gjort så, jag har tagit upp ämnet vid ett flertal tillfällen.
Ett var när jag höll invigningstal för Eljest när vi öppnade på Vasaplan. Då kallade jag mig Kapten på Eljestskutan och pratade om hur viktigt det är med en riktning och kompass för att inte segla vilse.
Ett annat tillfälle var våren 2020 när jag just fött Eira, Eljest hade gått i konkurs och jag drabbades av minst sagt katastroftankar. Då kom jag i kontakt med en UNDERBAR psykolog specialiserad på nyförlösta mödrar. Jag vet inte vad hon gjorde, men på något vis lyckades hon successivt lugna mina stackars nerver, bara genom att prata.
Vid den sista träffen berättade jag för henne om radiointervjun som jag hört nio år tidigare och att jag hade en dröm om att göra en berättarföreställning som handlar om vilsenhetens epidemiologi. Jag gav henne boken och sa att jag hoppades att hon skulle ha större nytta av den genom att faktiskt kunna tillgodogöra sig innehållet i den och att jag vill göra föreställningen tillsammans med henne. Det visade sig att en av hennes lärare hade varit med och skrivit förordet till avhandlingen! Jag väljer att se det som ett tecken att jag var något på spåren!
Ytterligare ett tillfälle som jag vill berätta om där jag babblat på om den här avhandlingen som jag i själva verket inte läst, var när jag (hösten 2022) var på en konferens om Rörelserikedom. Här är en video med supercoola Dean Kriellaars som kommer från Canada och typ är rörelserikedomens urfader.
Jag såg att en viss Niklas Huss skulle vara med i programmet och prata om något som kallas Mind Shift. I det här klippet från Umecomfestivalen 2021 så berättar Roger Filipsson på Coompanion om vad han svarade när jag föreslog att vi skulle starta en global rörelse för att förändra hur vi såg på pengar, framgång och lycka. Han sa att det påminde om något som redan fanns, nämligen Mind Shift.
Så jag var nyfiken på att höra vad den här Niklas hade att säga och jag kan säga att det var som ljuv musik! Han berättade bland annat om WHO:s definition av psykisk hälsa:
”Mental health is a state of mental well-being that enables people to cope with the stresses of life, realize their abilities, learn well and work well, and contribute to their community. It is an integral component of health and well-being that underpins our individual and collective abilities to make decisions, build relationships and shape the world we live in.”
Extra fint och inspirerande tycker jag att det här fick utrymme under en konferens som handlar om typ motion! Det var så befriande att höra att deras syn på att röra sig inte alls var kopplat till prestation, utan sin egen glädje, hälsa och livskvalitet. Och att det. sitter så tätt ihop med vår psykiska hälsa.
Efter Niklas hade pratat var det dags för lunch och av en slump så hamnade jag alldeles intill honom. Vi började prata och jag kände ett omedelbart släktskap! Sedan tog vi bussen tillbaka till stan (ety detta tog plats på Mötesplats Stöcke) och gick på Fika där Change The Game-gänget höll en superfin workshop tillsammans med seniortorget.
Jag pratade vidare med Niklas och berättade om den gången jag hört en forskare som heter Cecilia Melder på radion. Han sa då:
-Cecilia! Henne jobbar jag med, jag har hennes samtalskort här! och så fiskade han upp en liten kortlek som hon tagit fram med utgångspunkt från sin avhandling. Jag höll på att få dåndimpen, beställde en kopp rooibos chai och bad om en selfie. Sedan dess har jag inte släppt Niklas, utan hoppas kunna boka honom och kanske även Cecilia för ett Umecomevent senare i höst. Är det här inte en aspekt av Det goda livet i den klimatneutrala staden, då vet jag inte vad!
Så, det är min jättelånga historia om hur ämnet Vilsenhetens epidemiologi har figurerat i mitt liv under ett decennium. För min del får det gärna hänga med vidare i något sekel eller så, tillsammans med en massa rörelserikedom!